patrikheterjag

ja, ensam.. det är vad jag är. känns som att jag är ensammast i hela vida världen.
och jag är jävligt trött på att vara det.
jag vill ha någon att skämma bort, somna med på kvällen och vakna med på morgonen..

varför ska det vara så svårt att hitta någon att dela det man har med ?
kunna prata med om allt när som helst, gråta tillsammans, skratta tillsammans.. ja, allt!
min fråga har länge varit, är det pga mitt utseende? eller pga hur jag är?
många säger att jag ser bra ut, och att jag är en toppenkille då jag alltid bryr mig om alla andra..
jaha..? om jag nu är "så bra" , varför finns det ingen som vill ha mig?

sen är det tyvärr så för min del, att dom man väl tycker om, tycker inte om en tillbaka på samma sätt.
finns det något värre när man har känslor för en person och inte få dom besvarade?
nja, knappt.. kanske en sak - att mista personen helt.

finns många speciella i mitt liv, som gör det värt att leva, och jag är sjukt jäkla glad att ni vill vara med i det!

martin, sara, linn, john, alexandra, johannes, josefine..

ja, där är en del utav er som lyser upp vardagen, och tack för att ni finns o bryr er.